Glömsk, jag? nähe

Kan man bli mer glömsk än vad jag är?? Det är nog bara ett fåtal personer i så fall! Jag har inget att skylla på...vissa kan skylla på åldern, men såååå gammal tycker jag inte allt att jag är än.
Var på ett möte med skolan (för att jag ska studera till våren oxå) och direkt efter det körde jag till Halmstad för att få bilen tvättad och byta till vinterdäck. Under tiden de skulle göra det tänkte jag att jag skulle gå till galgberget och springa där en runda och sen gå och hämta bilen igen.
Innan dess skulle jag hem till mamma för att byta om till löparkläder, men när jag öppnade bagadeluckan insåg jag att jag glömt träningskläderna trots att de står precis vid dörren för att jag inte skulle glömma dem, men nej jag måste lyckats hoppa över väskan..
Lånade kläder utav mamma (de var för stora för mig så jag såg skojjsig ut) och som tur är så har jag och mamma samma storlek på fötterna så jag fick låna ett par skor från henne.

Ville hellst inte springa på berget utan mina inlägg i skorna, men jag var så arg på mig själv och sprang en runda ändå, och jag kännde inte av något i knäna så det var skönt. Skönt var det oxå att springa, inte i början men efter ett tag så släppte det. Det känndes som en befrielse att springa när det gick så lätt! Blev väldigt taggad och är redan sugen på att springa en runda imorgon igen :)
Men träning blir det ikväll ändå, zumba träning!

Kommentarer
Postat av: Susanne

Härligt, då är jag inte ensam om att vara glömsk :-)

2010-11-11 @ 08:31:31
URL: http://kandy.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0